Födelsen

Det är som att bli
dubbel
och halv på samma gång
att växa och förminskas
Att stärkas och krympa
Lämna och komma fram
Alla dessa motsatser
drar och berikar
sliter sönder mig
får mig att sväva som på moln

Det är lek och allvar
lycka och djupaste förtvivlan
jag sugs in mot jordens innanmäte
skrattar högt
gråter intensivt
exploderar
imploderar
Min hud vänds ut och in
jag transformeras
förskönas
förtydligas
förbättras

Som en puppa har jag levt med ett skyddande skal
nu är jag sårbar
vem som helst kan när som helst 
skada mig
döda mig
Det är så det ska vara
jag är vacker
men tunn
med en själ starkare än någonsin

Jag föds på nytt
efter skärseld
efter helvete
efter att ha levt i underjorden
i yttre rymden
i utanförskap
i ensamhet
Människor runt omkring mig
utan att varken se eller höra
utan att synas eller höras

Nu är det jag
och jag behöver bara mig

Som att dra av huden efter en gigantisk blåsa
därunder ett tunt rött lager som blottas
som hos en nyfödd
och så är jag också pånyttfödd